Bara en kärlekshistoria del 2

Skoldagen var slut och alla traskade hemåt men glada läppar förutom Jaana , hon var orolig
hon visste att något var fel med Mikael.
Då hon kommer hem ropar hennes mamma och frågar om hon känner någon Mikael.
Jaana svarar såklart "Ja" hon var ju kär i honom , men nu började hon bli ännu mer orolig.
Hennes mamma fortsatte
- Hans mamma ringde hit och undrade om vi visste var han var ,            
hon sa att han var spårlöst försvunnen.
Jaana stod med öppen mun framför sin mamma , "vad kan ha hänt honom?" frågade hon sig själv innuti sitt huvud.
Hon skulle hitta Mikael!
Men var skulle hon börja hon hade inga spår att gå efter?
Hon bestämde sig för att gå till hans favoritställe och leta efter spår.
Så hon gick dit och letade och letade tills hon hittade en bit tyg och det var blod på den också!
Det såg ut som tyg från Mikaels tröja som han hade haft för någon dag sedan.
Hon hittade ett papper där det stod nånting , det såg ut som Mikaels handstil.
På pappret var det blod och det  stod "HJÄLP!"
Nånting hade hänt , hon var så rädd och orolig så hon skakade!
Hon såg lite blod och följde det tills hon hörde någon som ropade "HJÄÄLP"
Det lät precis som Mikael och hon sprang allt hon kunde till honom.
Han var blodig , hostade och var skadad. Han sa något om någon gubbe som hotat honom med att döda honom. Jaana ringde till ambulansen , dom kom efter 10 minuter. Jaana åkte med Mikael för hon visste att han var  jätte rädd för sjukhus och sånt. Dom kom dit och han fick sina sår sydda , sen kom polisen och pratade lite med honom om dendär gubben. Mikael gav beskrivning på hur han såg ut och polisen for för att leta upp honom. Då för en gångs skulle hamnade Jaana ensam med Mikael. Han sa "Tack för att du hittade mig , jag trodde att jag skulle dö..."  Hon kramade om honom och ssschade "du kommer bli bra , jag kommer aldrig låta någon göra dig illa!"
Plöstligt sa Mikael : "Du Jaana , det e något jag vill berätta. Jag älskar dig!"
Jaana blev stum av glädje men fick fram ett "Jag älskar dig också"
Mikael kysste henne ömt och försiktigt på läpparna och Jaana kysste honom tillbaka.
Hon hade aldrig varit såhär lycklig i hela sitt liv! Nu visste hon att man inte kan ge upp den man värkligen älskar!
Skoldagen var slut och alla traskade hemåt men glada läppar förutom Jaana , hon var orolig
hon visste att något var fel med Mikael.
Då hon kommer hem ropar hennes mamma och frågar om hon känner någon Mikael.
Jaana svarar såklart "Ja" hon var ju kär i honom , men nu började hon bli ännu mer orolig.
Hennes mamma fortsatte
- Hans mamma ringde hit och undrade om vi visste var han var ,            
hon sa att han var spårlöst försvunnen.
Jaana stod med öppen mun framför sin mamma , "vad kan ha hänt honom?" frågade hon sig själv innuti sitt huvud.
Hon skulle hitta Mikael!
Men var skulle hon börja hon hade inga spår att gå efter?
Hon bestämde sig för att gå till hans favoritställe och leta efter spår.
Så hon gick dit och letade och letade tills hon hittade en bit tyg och det var blod på den också!
Det såg ut som tyg från Mikaels tröja som han hade haft för någon dag sedan.
Hon hittade ett papper där det stod nånting , det såg ut som Mikaels handstil.
På pappret var det blod och det  stod "HJÄLP!"
Nånting hade hänt , hon var så rädd och orolig så hon skakade!
Hon såg lite blod och följde det tills hon hörde någon som ropade "HJÄÄLP"
Det lät precis som Mikael och hon sprang allt hon kunde till honom.
Han var blodig , hostade och var skadad. Han sa något om någon gubbe som hotat honom med att döda honom. Jaana ringde till ambulansen , dom kom efter 10 minuter. Jaana åkte med Mikael för hon visste att han var  jätte rädd för sjukhus och sånt. Dom kom dit och han fick sina sår sydda , sen kom polisen och pratade lite med honom om dendär gubben. Mikael gav beskrivning på hur han såg ut och polisen for för att leta upp honom. Då för en gångs skulle hamnade Jaana ensam med Mikael. Han sa "Tack för att du hittade mig , jag trodde att jag skulle dö..." Hon kramade om honom och ssschade "du kommer bli bra , jag kommer aldrig låta någon göra dig illa!"
Plöstligt sa Mikael : "Du Jaana , det e något jag vill berätta. Jag älskar dig!"
Jaana blev stum av glädje men fick fram ett "Jag älskar dig också"
Mikael kysste henne ömt och försiktigt på läpparna och Jaana kysste honom tillbaka.
Hon hade aldrig varit såhär lycklig i hela sitt liv! Nu visste hon att man inte kan ge upp den man värkligen älskar!
©My pics om de inte står annat! :3

Kommentarer♥



Ditt namn :
Kom ihåg mig

e-post/e-mail

Din blogg

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0